söndag 28 februari 2010

Inte ens flyktigt.


Jag hälsade på.
Din stad.
Den välkomnade mig.
Med slask.
Kall vind.
Men inte det mörker
jag trodde skulle sluka mig.
Den välkomnade mig.
Med ett par
främmande läppar
och en främmande kropp.

Du var inte där.
Inte ens flyktigt.

Fröken L. Du har börjat släppa ditt grepp om mig. Du upplöser dig. Sakta. Jag saknar dig knappt. Slut på tårar. Slut på ångest. Tack.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar