Jag är rätt svag för intesiva, smått humorstiska, talande poesi på några få rader, och ägnar mig gärna åt det. Kallar det personligen treraderspoeis, eftersom de ofta är just tre rader. Tänkte dela med mig av en sådan nu.
Taggarna utåt
Höstrusk utanför
Frost inuti.
2009-10-03. Ville förmedla känslan av när man når en gräns och inte orkar hålla skenet uppe längre. När all ork att kämpa, tillfälligt eller ej, tagit slut. Taggarna utåt för att försvara mig alltså, som en igelkott ungefär. Egentligen talar väl resten för sig självt. Det var höstrusk utomhus men jag var ännu kallare. Såsom man blir, distanserad, kylig, avståndstagande. När man inte orkar hålla skenet uppe.
lördag 2 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar