Vaknade och trodde jag var vacker
Tanken etsade sig fast
ända tills jag somnade om.
Och sedan var allt som vanligt igen.
Ett par ögon
såg rakt igenom mig
och sa att jag hade fel.
Nästa gång.
Vill jag inte somna om.
Det vore fint,
att vara vacker.
Bara en dag eller så.
Jag vet faktiskt inte. Självkänslan som lyser igenom tror jag. En helt okänd person som uppriktigt sa (utan intention att ligga med mig): Du är ju skitsnygg. Utan någon vinning. Det var fint. Vore finare om man kunde känna så själv, men jag kommer dit. Inom en överskådlig framtid tror jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Om kärleken styrs av livet lever man aldrig,
SvaraRaderaom livet styrs av kärleken dör man aldrig,.eller hur? Ha det.
Nja, jag håller med på första raden.
SvaraRaderaJag tror dock att man dör i förtid av kärlek. Men det beror ju lite på vad det är för slags kärlek.