torsdag 14 januari 2010

Ord: 2010-01-14.

I ain't gonna take it no more.

Vaknade och trodde jag var Jesus. Harry Potter. En zombie. En sångare. En kvinna. En apa.

This is the new world. The new music industry. The new me, the new you. The new us. This is how it ends. This is where we say "Cheers, see you later", but never do. This is it.

Jag går under jorden, för att aldrig kan nå dit jag vill. Vill inte kämpa för det. Tappar intresset. Vill bara få. Vill bara ta. Ta för mig av smörgåsbordet som kallas kärlek, karriär, lycka.

The beat of my heart makes your heart skip a beat. I'll never say please, again. You took all that was me. And spat it out. A pile of bones, an organ or two.

Jag tror. Nej det gör jag inte. Tro är för de svaga. Och jag är stark. Jag är så stark. Se på mig då. Jag gråter inte. Jag gråter aldrig. Jag ska aldrig mer gråta. Inte över dig. Inte över mig. Inte över någonting. Inte alls.

I'm not an alcoholic, I just drink a lot.

Jag luktar syre. Du suger in mig. Du luktar kväve. Jag suger in dig, du kväver mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar