Opassande tankar.

Blickar.

Blå iris.

Möter brun.

Opassande tankar.

Fingrar dansar.

Över hud.

En kropp.

Flera mål.

Multipla mål.

Om du så vill.

Ögonblicket.

Är förbi.

Men inte.

Känslan.

Kände för att skriva något annorlunda nu. Åtrå. I en blick. Ett ögonblick. Inspirerad av de senaste dagarna kanske, jag vet inte. Något farligt är på gång. Så som det alltid blir när jag är attraherad av någon. Det är farligt. Som en balansgång med känslomässig undergång som insats. Men jag satsar, för det är det enda som jag vet hur man gör här i livet. Satsa fullt ut på alla rep som kastas till mig. Om det är något som jag tänker vara stolt över på ålderns höst, ska det vara att jag aldrig sa "jag vågar inte".

Jag kan inte beskriva åtrå och attraktion i annat än väldigt korta meningar. Det är så pass irrationella, hastiga känsloeruptioner så det blir alltid i korta meningar för mig. Så är det bara. Jag skriver det som finns i huvudet och tillrättalägger väldigt lite.