Kyss mig, så det gör ont.

Det snurrar i huvudet.

Som ett diskotek

av känslor

och impulser.

Jag känner inte dig,

men jag känner något

för dig.

Jag vet bara inte vad.

För många fantasier

om dina händer

att jag glömt hur man fungerar

som människa.

Konkreta känslor

har aldrig varit

min grej.

Kyss mig,

så det gör ont.

Har träffat en ny Fröken. En Fröken G. Hon gör mig glad. Förvirrad. Rädd. Kåt. Glad. Jag gillar det. Och jag avskyr det. Jag vill kunna ge efter för känslan som hon ger mig, men jag vågar inte. Jag har inget emot att bli dominerad, men när någon bryter sig in i min hjärna och bosätter sig där, då blir jag rädd. Jag har en tendens att förstöra sådant.

Det hela eskalerar lavinartat. Är jag redo för något som skulle kunna bli ett förhållande? Är jag redo att ge det förtroendet igen? Senast jag gjorde det, blev jag ganska bokstavligen krossad. Som vas möter stengolv. Jag vill, jag är rädd, jag är svag men jag klarar allt. Det där med konkreta känslor har verkligen aldrig varit min grej.